Producentprofil: Stefan Steinmetz

Terroirtrogen riesling med klädsam restsötma – Stefan Steinmetz lyckas få med Mosels själ ända ner i flaskan. Hemligheten? Att störa vinet så lite som möjligt.

– Det första jag gjorde när jag tog över var att slänga ut alla moderna grejer som pappa köpte på 80-talet. Roterande pressar, pumpar… i början skyfflade jag för hand, berättar Stefan Steinmetz, som under ett Sverigebesök gästspelade på Grus Grus.

Vingården Günther Steinmetz ligger i Mittelmosel, runt byn Brauneberg, där god kondition är ett måste. Rankorna klättrar längs branter som störtar ner mot floden. Skiffer dominerar, men sammansättningen ändrar sig för varje meter. Stefan kastades in i verksamheten när hans far gick bort 1999. Då var han 18 år. Nu räknas han till regionens dragplåster.

– Vi hade tre hektar, men jag har successivt köpt till så nu är det runt 14.

Det mesta är planterat med riesling, i lägen som bland annat Brauneberger Juffer, Piesporter Goldtröpfchen, Mülheimer Sonnenlay och Kestener Herrenberg. Men här finns också pinot noir, pinot meunier, dornfelder och merlot.

– Mosel var ett rödvinsområde fram till för 250 år sedan, då vi hade en liten istid. Därefter blev det vitt, berättar Stefan som har tagit historien till sig. Förra året planterade han en fjärdedels hektar med ett 20-tal röda sorter. Han skrattar till:

– Ingen vet vad de egentligen heter, de stammar från medeltiden. Jag vill testa och se hur de balanserar varandra.

Ambitionen är att årgång och läge tydligt ska märkas i flaskan. Varje läge buteljeras separat, några med mer sötma än andra, men alltid med en vibrerande syra och härlig frukt. Rieslings adelsmärke.
För att få fram karaktären odlar Steinmetz ekologiskt, skördar för hand (något annat är otänkbart med den lutningen), håller nere uttagen och tillsätter inget i källaren. Men någon certifiering är inte aktuell. Stefan är en fri fågel med bestämda åsikter.

– Certifiering handlar mest om branding. Vi har inte sprutat på 30 år och svavel har vi bara i så lite som vi behöver. För mycket och du blockerar smaken.

Jäsningen stannar normalt av sig själv vid 11-11,5 procent, men ett vin stoppar Stefan med svavel – Brauneberger Juffer Kabinett 2015, som har en restsötma på 20 gram. Det görs i som mest 6000 flaskor från 0,7 hektar av fyra olika lägen, tre på toppen samt Hauseläfer allra längst ner på branten. Det är därifrån den tydliga smaken av saffran kommer.

– Ni svenskar måste ha ett speciellt förhållande till saffran. Alla hittar det i det här vinet! I Tyskland är det bara en av hundra. Jag tror att det kommer från jorden, skiffer blandat med grus och vita stenar. Det ger ett otroligt intensivt vin.

Veldenzer Grafschafter Sonnenberg Alte Reben 2016 är ett annat spännande vin. 70-åriga stockar, oympade.

– Här hade vi inte phylloxera, bekräftar Stefan, som tycker att den stora skillnaden mellan ympat och rotäkta är koncentrationen.

– Men inte kraftigare och opulent, utan tätare.

Även detta vin har runt 20 gram restsötma, vilket känns nödvändigt med tanke på syran. Det har legat på fat som sväljer tusen liter.

– Riesling är egentligen för skör för ek, men stora gamla fat fungerar. Barrrique kan gå med söta viner.

Det märks att Stefan värnar om druvans karaktär och gör allt för att den ska glänsa i eget majestät. Därför är han lite skeptisk mot laborerandet med skalkontakt.

– Många hoppar på det orange tåget, men det passar inte riesling. Den blir som en överextraherad pinot noir, när det i stället är frukten som är druvans främsta förtjänst.

Fast lite nyfiken är han ändå på skalmacererat vin av vitt. Men han vet att välja sina druvor. Stefan testar med pinot blanc och pinot gris.

– Tio dagars maceration för att fortfarande ha kvar frukten och inte göra det för kraftigt.

I Sverige representeras Günther Steinmetz av Terroir Vin. För att hitta vinet, använd vår sökruta och sök efter vinet, eller klicka här: Steinmetz

Publicerad 17-maj-2018

Dela sidan

Vi använder cookies på Star Wine List. Du är fri att hantera detta via din webbläsarinställning när som helst. Om du vill veta mer om hur vi använder cookies, se vår cookies policy