Star Wine List Round Table – äldre årgångar från Sydafrika

Samtliga deltagare på Star Wine Lists Round Table & Tasting.
Andreas Grube
Publicerad 10-december-2019
Nyheter

Pang för pengarna, lagringsduglighet, en ny vinvåg – men också utmaningar med image. Till vår allra första Round Table & Tasting samlade vi sju av Stockholms vassaste sommelierer för en provning av sydafrikanska viner med ålder. Provningen gjordes tillsammans med vår partner Nederburg och Libertas Vineyards & Estates.

– Jag älskar att dricka vin med ålder, och det här är verkligen en av de gömda guldgruvorna i världen, säger Marcus Maijanen, chefssommelier på W by Wijnjas i Stockholm.

Fredagen den 15 november samlade Star Wine List sju toppsommelierer för en lunchprovning tillsammans med den sydafrikanske vinmakaren Niel Groenewald på restaurang Hasselbacken i Stockholm. Det här var den allra första Round Table & Tasting, ett forum där vi samlar sommelierer och vinmakare för att diskutera viner i kontexten av den svenska vinmarknaden – ett forum för att utbyta kunskap och idéer.

– Det finns så många olika provningar och master classes där ute, vi ville göra någonting annorlunda. Mer på djupet och mer utbyte, säger Krister Bengtsson, Star Wine Lists grundare och publisher.

Utöver Niel Groenewald medverkade också följande gäster:

Joakim Blackadder Immenkamp: (Sommelier, Grand Hotel Saltsjöbaden, Star Wine Lists ambassadör i Kapstaden)
Johan Iller: (Chefssommelier, Operakällaren)
David Svensson: (Chefssommelier, Leijontornet-krogarna)
Marcus Maijanen: (Chefssommelier, W by Wijnjas)
Daniela Nylin: (Sommelier, Grand Hôtel Stockholm)
Sören Polonius: (Chefssommelier, Adam/Albin)
Maximilian Mellfors: (Chefssommelier, Tyge & Sessil och Ekstedt-krogarna)
Krister Bengtsson: (Grundare och publisher, Star Wine List)
Jörgen Andersson: (Regionchef, Europa & UK, Libertas Vineyards & Estates)
Ines Pina: (Internationell marknadschef, Libertas Vineyards & Estates)

Niel Groenewald.

PINOTAGE
I glasen: Zonnebloem Pinotage 1998 & Nederburg Bin 172 Pinotage 2010

Niel Groenewald (NG): – Pinotage är verkligen en druvsort med otrolig lagringsduglighet. Faktum är att den egentligen inte åldras alls, den bara stannar utan att dala. I mina ögon är det här ett lysande exempel på Pinotage innan år 2000.

Marcus Maijanen (MM): – Jag köpte en del äldre årgångar Pinotage, den äldsta 1991. Jag har öppnat en del av dem de senaste åren och de är verkligen otroligt jämna, de dör aldrig. Överleverans!

David Svensson (DS): – Den här (1998 Zonnebloem Pinotage) är väldigt imponerande. Full av liv och med massor av energi.

Sören Polonius (SP): – Går Sydafrika mot ett mer elegant uttryck av Pinotage numera?

Groenewald: – Det är helt klart mer fokus på elegans och lätthet idag. Fräschör kan fortfarande betyda koncentration, och idag är den gamla devisen ”no wood, no good” förlegad, folk strävar efter renhet idag.

Krister Bengtsson (KB): – Så, hur mycket Pinotage köper och dricker ni?

Polonius: – Inget alls! Men jag hade en i en avsmakningsmeny för några år sedan, den var också mer ren och fräsch som den här, Nederburg Bin 172 2010, snarare än stor och rökig.

Svensson: – Jag skulle vilja påstå att den här Nederburg -10 är den bästa Pinotage jag någonsin provat. Fantastisk längd och koncentration, jag skulle gladeligen servera det här. Vad skulle ni ha gissat om ni fick den blint? För mig finns det lite Rioja här.

Polonius: – Eftersom den saknar den där gammaldags rökigheten skulle det vara svårt blint. Väldigt fräscht, och ändå med fenolisk mognad. Jag tror verkligen att den här lättare stilen är vägen framåt. Lättare, mer tillgängligt och glou-glou. Det är vad folk vill dricka numera.

Joakim Blackadder Immenkamp (JBI): – Niel, hur jobbar ni vad gäller fat numera?

Groenewald: – Vi har dragit ner på eken, särskilt efter 2015. Idag använder vi mer betong och amfora, för att fräscha upp blenden.

MOGNA VINER
Bengtsson: – Och vad säger ni om äldre årgångar, gillar gästerna det?

Polonius: – Absolut, i alla fall om man hittar rätt gäst. Jag skulle kanske inte sälja det till min mamma, men det finns gott om folk som älskar det. Och på en restaurang som Adam/Albin, där jag jobbar, har vi inte råd att köpa mogen DRC och sådana grejer, och vi har heller inte utrymme för lång lagring, så för oss är Sydafrika ett bra val eftersom vi kan få tag i flaskor med ålder till ett bra pris.

Svensson: – Jag tror att det skulle vara intressant att köra moget från Sydafrika i provningar och i kombination med mat. Jag tror att det skulle öppna ögonen på många.

Polonius: – Svenska konsumenter är generellt väldigt bekanta med Sydafrika som vinland, men vi kan inte sätta viner som redan finns på Systembolaget på listan, då skulle folk bara tycka att det var dyrt. Men om det är ett äldre vin av hög kvalitet kan det absolut vara intressant.

Groenewald: – Bra att veta att det finns ett sug efter äldre årgångar, om kvaliteten är bra. Så, hur gammalt ska det vara, vad är ”äldre årgångar”?

Svensson: – För min del måste det inte handla om tjugo år, men åtminstone tio. Ett vin som börjar mogna men som du ändå kan servera på glas.

Övriga deltagare runt bordet höll med David om detta.

Polonius: – Jag skulle också säga att det finns ett större sug efter mogna viner än riktigt gamla viner, eftersom det inte är många som verkligen förstår gamla viner. Men runt tio år skulle fungera utmärkt.

SÖTA VINER
I glaset: Nederburg Eminence 2012

Polonius: – Hur är den inhemska marknaden vad gäller söta viner från Sydafrika?

Groenewald: – De som brukade gilla det håller på att dö ut! Det är ett svårt segment, vilket kan tyckas märkligt eftersom vi gör så mycket bra sötviner.

Daniela Nylin (DN): – Precis så är det, folk älskar när man serverar sött vin i en meny, de är alltid glada och nöjda. Men de skulle aldrig köpa det själva.

Polonius: – Folk har oftast en tydlig budget när de går ut, och söta viner blir inte det viktigaste då, de köper hellre en extra flaska champagne eller rött istället för sött.

Maximilian Mellfors (Max): – Jag tror också att det finns en psykologisk aspekt: när du dricker sött vin vet du att kvällen snart är slut. Men vi behöver jobba på det, sprida ryktet och prata mer om söta viner.

Iller: – Det är också ett problem att många börjar med fel sötviner, viner som saknar fräschören.

NATURVINER
Bengtsson: – Max, du tar in nya världenviner i en naturmiljö på Tyge & Sessil, vad är din åsikt om Sydafrika inom det området?

Mellfors: – Väldigt spännande tycker jag. Precis som alla länder och regioner finns det en tydlig identitet utifrån kultur, historia och så vidare. Det finns en handfull vinmakare som vi gillar att jobba med mer eller mindre nära, och den här nya vågen av vinmakare har verkligen tjänat på trendförändringen på sistone, eftersom de alltid har gjort vin i den här lättare stilen med mindre alkohol, mer fräschör och minimal påverkan.

Mellfors: – Det är en vinstil som både sommelierer och konsumenter söker numera, och jag tror att Sydafrika är perfekt när det handlar om naturvin, eftersom vinerna inte heller är supernaturliga. Många vinmakare jobbar naturligt men ändå i en stil som lutar åt det klassiska. Det gör Sydafrika till ett bra land att börja med, det är viner som gör gästerna nöjda.

IMAGE
Maijanen: – Niel, Skulle du säga att Sydafrika saknar självförtroende när det handlar om att sälja premiumvin?

Groenewald: – Ja, absolut. Jag tror att folk i allmänhet förväntar sig att Sydafrikanska viner ska vara billiga, men vi måste visa att vi producerar vin med hög kvalitet. Det är också anledningen till att vi startade Libertas som ett eget bolag inom Distell Group, det handlar om att särskilja de här vinerna från allt annat vi gör. Många andra länder är mycket mer modiga och självsäkra vad gäller deras premiumprodukter, jag tror att det är viktigt att vi också blir det.

Jörgen Andersson (JA): – Märker ni av något imageproblem när ni sätter sydafrikanska viner på glaslistan på era krogar?

Maijanen: – Smak är alltid nummer ett, och vin är ju väldigt ärligt på så sätt: så länge vinet smakar bra kommer folk att gilla det. Och vinerna vi har provat här idag är verkligen top notch, och samtidigt billigare än en vanlig village-Bourgogne.

Polonius: – Branschen är också väldigt varumärkesdriven idag, det är ofta så jag väljer vin själv. Om det är ett varumärke eller en vinmakare jag känner till så vet jag att det kommer vara ett bra köp. Så att skapa starka varumärken är viktigt.

Svensson: – Konsumenterna, särskilt här i Sverige, älskar generellt viner från Sydafrika, och de är vana vid vinerna. Och det säljs massor, även om det mesta är billiga boxar.

Andersson: – Det är sant, Sydafrika förknippas med de billiga grejerna. Men vi vet samtidigt att folk verkligen gillar vinerna, så nu måste vi ta med dem på resan och visa de andra kvalitetsnivåerna också.

Från vänster: Joakim Blackadder Immenkamp, Marcus Maijanen, Daniela Nylin och David Svensson.

TERROIR
Polonius: – Jag var i Sydafrika nyligen och många där pratar om terroir, men samtidigt planteras ofta en massa olika druvor på markerna. Kommer det att förändras i framtiden, kommer vi att få se mer specifika druvor för specifika gårdar?

Groenewald: – Det tror jag absolut, det arbetet pågår faktiskt redan i samma takt som vi nyplanterar. Och jag tror att det arbetet är viktigt för den långsiktiga kvaliteten. Så ja, det händer, även om jag gärna skulle se en snabbare utveckling.

FRAMTID
Groenewald: – Vad bör Sydafrika göra mer av, vad ser ni som Sydafrikas styrkor?

Mellfors: – Fokusera mer på Chenin Blanc, det finns en del otroliga Chenin att få tag på!

Polonius: – Även Semillon, de är toppklass. Precis som de söta vinerna, det är svårt att hitta så bra sötviner för den pengen. Om ni kan förfina det ytterligare tror jag att den internationella marknaden ligger öppen för er. Det samma gäller MCC (Methode Cap Classique) där man också får valuta för pengarna.

Iller: – Jag tycker att det skulle vara intressant md ännu äldre viner på listan, även om runt tio år är perfekt för mat- och vinmatchningar. Men för vinlistan vore ännu äldre årgångar bra, också för att bygga upp en medvetenhet.

Svensson: – Samtidigt måste man kunna få vinerna på glas, för annars är det inte säkert att folk skulle köpa och testa. Och det är grejen, folk måste bli övertygade. När de väl får smaka kommer de att förstå.

Här är alla vinerna som provades:

• Zonnebloem Pinotage 1998
• Allesverloren Shiraz 2002
• Alto Cabernet 2003
• Zonnebloem Laureat 2004
• Nederburg Bin 172 Pinotage 2010
• Nederburg PB R 163 Cabernet
• Nederburg II Centuries Cabernet 2013
• Nederburg Eminence 2012

Cape Town Launch Partner

Nederburg is a Launch Partner for Star Wine List Cape Town. Read more here.

Dela sidan

Visste du?
Du kan söka efter tiotusentals viner och se var de listas på restauranger och vinbarer.
Sök efter vinlistor på Star Wine List

Vi använder cookies på Star Wine List. Se vår cookies policy