Veckans vinlista: Tranans gömda skatter
Varje vecka kommer vi att lyfta fram en vinbar eller restaurang som vi gillar och berätta om stället utifrån vinlistans perspektiv. Historiens första Veckans vinlista tillägnas traditionsrika Tranan på Odenplan i Stockholm.
Tranan har haft öppet sju dagar i veckan sedan 1929 och är en kvarterskrog för Vasastansbor, turister och stockholmare som är ute efter klassisk husman som exempelvis Biff Rydberg, rårakor med löjrom och strömming med brynt smör och potatispuré.
Men Tranan är dessutom en av Stockholms mest spännande vinadresser. På listan samsas klassiker som Chateau Lynch-Bages och Gaja Barbaresco med uppstickare som Radikon och Testalonga. Där finns just nu också mini-vertikaler med producenter som Dario Princic och Cortese Barbaresco Rabajà och sex olika 2013 från Arnot-Roberts. Och mycket, mycket mer.
Anna Mellfors chefar sedan 2009 över listan som uppdateras månadsvis och omfattar omkring 500 listningar. Fast det som är kanske mest unikt med Tranan är att vinlistan inte berättar hela historien – man har mängder med vin i den 12000 flaskor tunga källaren som inte finns på listan.
– Mac Donald Lundgren, Tranans ägare, har ett stort vinintresse och köpte väldigt mycket vin för att lagra innan jag började, Bordeaux, Bourgogne och Supertoskanare. Vi har också viner som jag köpte in första året som jag inte har satt upp på listan och tanken har varit att det är himla kul att kunna sätta upp saker med ålder eller flera årgångar av en och samma producent när alla andra har sålt slut på dem för fem, sex år sen.
Anna Mellfors är en av sommelier-Sveriges mest kända och kunniga förespråkare för naturliga viner och intresset väcktes ungefär samtidigt som hon började på Tranan efter att bland annat ha jobbat på Bon Lloc och hos vinimportören Johan Lidby vinhandel.
– Det är en av mina milstolpar i vinutvecklingen. Då hade importören Winetrade dragit igång och det var i den vevan som jag upptäckte hantverksviner, autentiska viner och det man kallar naturliga viner och det var som att en ny värld öppnade sig. Det var några år där som jag provade allt jag kunde komma över och tog reda på allt man kunde veta.
Du måste varit väldigt tidig i Stockholm med det?
– Ja vi var några stycken, jag tyckte det var så spännande. Det var inte allting som var gott men det var helt annorlunda, det var nya smaker. Sen behöver man inte gå hela vägen men det går från att upptäckta något nytt och så drar man det, eller i alla fall jag drar det, till en ytterlighet. Så allt jag ville dricka skulle vara supernaturligt och grumligt och sen så går man tillbaka och hittar nån slags medelväg.
Hur har gästerna tagit emot de naturliga vinerna hos er?
– Generellt sett bra. Jag är av den filosofin att det man kör på glas kan ju folk prova. Då kan man ta ut svängarna lite mer, man kan ha lite grumliga grejer och osvavlat för då kan folk upptäcka det utan att köpa en hel flaska.
Har du märkt en förändring över åren sedan du började servera såna viner på glas till hur det är idag, bland gästerna?
– Verkligen. Dom flesta har nån slags uppfattning om vad naturligt vin är. Även om det inte alltid är rätt, men de har hört talas om det. I Sverige är det ju finkrogarna som började med de här grejerna och inte tvärtom, så de flesta har ju stött på det i nån form. Några har fått en dålig upplevelse men dom allra flesta känns som de har fått en positiv upplevelse tycker jag. Folk frågar efter ekologiska viner och folk har fått mera insikt i hur mycket skit det kan finnas i ett vin, som inte är något man pratat om alls tidigare i Sverige, så jag tycker det är positivt.
Hur stor del av listan är åt det naturliga hållet?
– Det beror på om man ska räkna med biodynamiska viner också, så är det ganska mycket. 75 procent kanske. Och av det vi kör på glas är det kanske 90 procent. När det gäller resten, framför allt vill jag jobba med lite mindre vinproducenter. Gärna familjer och där man känner att man kan ha en direktkanal till den som gör vinet.
Tranans meny är ju klassisk husman. Hur viktigt är det att kombinera mat och vin för er?
– Vi pratar med personalen om vilka viner som passar till vilka smaker. Folk frågar i väldigt stor utsträckning vad vi rekommenderar, det som vi har på glas framför allt. Men det är inte det som folk tycker är absolut viktigast. Det tycker inte vi heller, vi frågar vad är du sugen på och så utgår vi från det. Här dricker man viner för att det är gott och äter det man är sugen på.
Det är mycket fokus på nya ställen hela tiden i Stockholm. Upplever du att Tranan är en doldis för att det har funnits så länge?
– Absolut, vi flyger under radarn där, det är ingen som kommer och recenserar oss. Nu börjar det väl sprida sig lite grann men många är förvånade över att vi har en sån stor vinlista. Det är väl på gott och ont. Jag tycker det är skönt att jobba på en krog som inte recenseras, det blir alltid så konstigt. Samtidigt tycker man kanske det vore lite skönt att få cred för lång och trogen tjänst, haha.
Vilka är dina vinfavoriter just nu?
– Jag är galen i Jura och Marnes Blanches är en favorit både de röda och vita, lite mer burgundisk i stilen. Sen är ett nytt favoritland är Spanien, vi kommer att ha rätt stort fokus på Nya Spanien på nya stället (Tranan ska öppna en ny krog på Söder i september, reds anm). Där har jag kanske inte en favoritproducent även om jag tycker Envinate är jättebra och sen försöker jag få hem icke-fortifierade viner från Jeréz. Côtes Catalanes kommer aldrig att gå bort, Matassa och Gauby.
Du har ju dessutom tatuteringar därifrån.
– Ja, från båda, haha. Men det varierar lite. Beaujolais dricker jag alltid. Österrike är kul också, det finns mycket. En ny upptäckt är Östeuropa och att man har fått kontakt med en ny och passionerad vinimportör (Winewaves, red anm) gör jättemycket. Utan Pontus Lindqvist så hade jag inte köpt de här grejerna.
Tranan har jämförelsevis låga priser på många viner, inte minst klassiska viner med ålder.
– En jättestor förändring från när jag började här var att det dyraste vinet på vanliga listan kostade 600 kronor. Det sålde aldrig. Och sen hade vi en källarlista som var konstigt prissatt. En av de första grejerna jag gjorde var att bara göra en lista och på alla viner som kostade över 400 kronor i inköp så sänkte jag priset till ett fast kronpåslag. Det resulterade ju att vi började sälja mycket mer bra grejer. Vi säljer flaskor för över 1000 kronor varje kväll. Folk ser att det är schysst prissatt.
Var brukar du själv gå ut?
– Lättsamma ställen som Babette och Café Nizza, vinbarer med enklare men vällagad mat. Sen älskar jag Agnes och Sensum och en klassiker är Svartengrens. Ska man finäta så är Volt en favorit såklart. Sen var jag nyligen på Rutabaga som jag tyckte var svinbra. Men viktigast är att ställena har öppet söndagar och måndagar för det är då vi är lediga!
Du är gift med en sommelier, Maximilian Mellfors på Tyge & Sessil. Blir det bara vinsnack hemma?
– Nej men mycket, mat och vin är ett intresse och det roligaste vi vet är att äta och dricka vin. Men vi pratar mycket kultur, Max är fortfarande engagerad i opera och teater.
Till sist, vad kommer medlemmar i Star Wine List att kunna få för fördelar hos er på Tranan?
– Om vi får allokeringar av intressanta viner så kanske vi har dem hemma ett par veckor innan vi har skrivit ut en ny lista, då kan vi tipsa medlemmarna om att de finns. Och när vi tar upp 15 olika viner från äldre årgångar från källaren och har satt pris på dem men ännu inte satt ut dem på listan, så kan medlemmarna beställa dem på restaurangen.
Sök 2500+ vinlistor
